måndag, augusti 25, 2008

Säg det högt och ofta så blir det sant till slut

Apropå det där med Petter och vargen. Den som ropar VARGEN KOMMER!!! när det inte finns någon varg i närheten, riskerar som bekant att inte bli trodd när det verkligen är fara på färde. När Jan Björklund var ute och ryade i medierna om KAOS och FLUM i skolan var det många kloka yrkesmänniskor på departement, skolverk och forskningsinstitutioner som skakade på huvudet. Men efter ett tag hakade media på och bilden av en svensk skola i KRIS tonade alltmer fram som en etablerad sanning. Sedan vet ni hur det gick. Stollen blev utbildningsminister och med en iver som inte stod Maud Olofsson långt efter började han genomförá allehanda åtgärder för att MÄTA och REDOVISA och BESTRAFFA detta KAOS.

De kunniga och erfarna forskarna och tjänstemännen skakade klentroget på sina huvuden, men kom inte långt i sina rätt akademiska invändingar mot stolligheterna. Det är helt enkelt väldigt svårt att bemöta oneliners och slogans med vetenskapliga argument. Björklund själv fortsatte att spruta ur sig "sanningar" om KAOSET och KRISEN i skolan. Folk i allmänhet såg inte ofta till detta kaos i sina egna barns skolor, men tänkte att de väl haft tur, "i alla andra skolor är det säkert jättestökigt".

Idag är det Skolans Dag, utropad av Lärarnas Riksförbund som i en kampanj kräver fler lärare, gärna speciallärarutbildade, så att vi kan se till att alla elever når toppen av sin egen förmåga och att Sverige kan lägga på ett extra kol och hålla oss framme som kunskapsnation .

Då är det extra välgörande att Sveriges Radio gjort den här granskningen av Jan BJörklunds påståenden om KRISEN och KAOSET i svensk skola och på ett lättförståeligt sätt lyckats belägga hans påståenden med - i vissa fall - ren lögn. Här hittar du sanningen bakom påståendet om Världens Största Ordningsproblem, här kan du läsa om hur det egentligen ligger till med De Sjunkande Kunskapsresultaten och här om Utslagningen i Grundskolan. SR lät Elisabeth Svensson, professor i statistik vid Örebro universitet, titta igenom tabellerna och citaten.
– Beträffande Sverige är påståendena alldeles för kategoriska att vi ligger långt ner på listorna. Inte nånstans ligger Sverige i botten. Någon skolkris är det inte tal om, enligt henne.
– Absolut inte. Sverige ligger statistiskt sett över det internationella genomsnittet. Hon förvånas också när hon får veta att citaten är Jan Björklunds.
– Jaha, han kanske inte har läst statistik, säger hon.
Även Sveriges Kommuner och Landsting bemöter myten om den svenska skolan med bra fakta.

Med det inte sagt att allt är frid och fröjd och att vi ska nöja oss med våra medelbra resultat. Framförallt så är det där begreppet medel just ett sammanvägt resultat som inte säger något om det verkligt stora problemet i svensk skola idag - de stora och växande kunskapsklyftorna.

Här är mina recept för att behålla och utveckla barns nyfikenhet och kunskapslust och få fler svenska uppfinnare, entreprenörer och nobelpristagare i framtiden:

1. Följ varenda unges kunskapsutveckling och berätta för dem och deras föräldrar hur de utvecklas, från första skoldagen. (Och JA, förskolan är också skolan!)

2. Ge varje barn det stöd de behöver för att nå målen, helst i förväg, innan problemen vuxit sig stora. Fråga förskollärarna vilka barn som kommer behöva extra stöd. De ser det redan på ettåringarna. Extra stöd behövs även till de extrasnabba eleverna, så att de får den stimulans de behöver för att inte bli uttråkade.

3. Kvalitetsredovisa varje skolas resultat så att föräldrar får vettiga verktyg att välja skola. Använd begränsade skattepengar vettigt och skapa incitament för att motverka stora överetableringar och vinstutdelningar till bolag på skolområdet. Vinst är OK om den går tillbaka till skolan, eleverna och lärarna.

4. Sätt målet högt istället för att som nu sänka ambitionerna. På 50-talet gick lika många på gymnasiet som idag går en forskarutbildning. Då sade man att det var barnplågeri att tvinga fram en gymnasiereform. Idag har vi nått målet om 50 procent som studerar på högskolan innan 25 års ålder. Då är det fel att återigen börja svamla om de "praktiska" begåvningarna. Den bistra sanningne är att en begåvning sällan kommer ensam. Grabbarna man förr trodde bara var "händiga med hammare och spik" kunde förmodligen kunde oändligt mycket mer, men fick aldrig fick förväntningarna och chansen. Däremot lär alla individer på olika sätt och i olika takt. Därför behövs en mångfald av pedagogiska metoder och en andra chans för dem som mognar eller återfår lusten sent.

5. Inför en individuell kompetensförsäkring eller ett "Kunskapslyftet 2.0" så att man kan skaffa sig en kvalificerad yrkesutbildning eller högskoleutbildning även efter det att man fått barn och bostadslån.

6. Sist, men inte minst, gör det svårare att komma in på lärarutbildningen. I Finland är det fler sökande till lärarutbildningen än till läkarlinjen. Jag tror att det åtminstone är en liten delförklaring till de goda finska kunskapsresultaten. De har en trestegsraket för ansökan, där man först sållar efter betyg, sedan lämplighetstestar teoretiskt och slutligen praktiskt, på plats i klassrummet.

Sammanfattningsvis: Nu tycker jag att vi slutar ropa "Vargen kommer!" och istället hjälps åt att ge alla barn chans att nå toppen av sin förmåga. Jan Björkluind kan ju börja med att snacka med sin partikollega i Stockholm. Där har den borgerliga majoriteten inte direkt lyssnat på Lärarnas Riksförbund och satsat på fler duktiga lärare. Där skar man istället ner med 250 lärare inför höstterminsstarten...

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Tommy Jensen sa...

Jag har en god vän som sa att det finns egentligen bara två yrken som han skulel vilja ha:
1. Läkare. Rädda liv och allt det där.
2. Svenskalärare. Att lära barn och ungdomar det svenska språket som är grunden till allt annat lärande i svenska skolan, och nyckeln till svenska samhället. Det vore att göra en samhällsinsats det.
Så jag är helt med dig om att höja kraven på och höja lönerna till lärarna.
Sen wurmar jag alltid för att förbättra kvaliten för de minsta skolbarnen, framför allt kvaliten på den tid som de tillbringar i skolan som inte är skoltid. Alltså när de är på fritids. Se till att det finns lärare närvarande på fritids så att barnen kan få läxhjälp. Varför inte låta lärarstuderande tjäna en liten extra hacka under utbildningen genom att vara på fritids?

Anonym sa...

Lärarstudenter?! Du skämtar va? Dom lär sig nämligen inget alls om pedagogik och lärande nuförtiden. Allt handlar om..
1/ Klasskampen
2/ Integration
3/ Genus och jämställdhet
Tro mig jag vet!

Kraxpelax sa...

Björklund har SJÄLV avslöjat sig som en flumputte. Ideologiserat tyckande utan grund i sakkunskap.

Och nu är det Carl Bildts tur att avslöja sin okunnighet.

Våra politikers inkompetens blir pinsammare och pinsammare.