Baby puts herself in a corner

Var och såg pjäsen "Jösses flickor" på Stadsteatern igår. När ursprungspjäsen sattes upp på 70-talet blev jag medsläpad av min mor, som tyckte att barnet behövde litet medvetenhet i kvinnosaksfrågor. Jag minns bara att jag tyckte allt var rätt pinsamt. Kvinnor som sprang omkring och skrek och kämpade. Allra mest pinsamt var det när de brast ut i sång. Överdrivet liksom. Minns att jag undrade varför de inte bara gjorde de saker de ville?

Den här gången gick jag frivilligt, bjuden av vännen J. Trots en storslagen musik- och dansshow, känns det där med Kampen lika dammigt nu som då. Killarna kallades med drypande förakt för karlar och ansågs allmänt odugliga, tjejerna var antingen viljelösa offer eller bittra flator. Vilken var uppmaningen till alla de hundratals tjejerna i publiken? Det var litet oklart.

Det är dock en sång som jag minns, ända från ursprungspjäsen:
"Nej jag vill inte suddas ut för kärleks skull, även om han som suddar är öm och kärleksfull".

- Tur att jag inte är sådan själv iallafall, tänkte jag. När jag kom hem efter den 4 timmar långa föreställningen klockan nästan 23. Sambon och två av sönerna var hemma. Alla satt framför varsin dator. Vad gör Baby då? Ställer sig och plockar undan litet i köket. Värmer mat till 13-åringen som säger att han är litet hungrig. Tänker att hon måste komma ihåg att köpa fågelmat. Tar sedan en sväng förbi tvättstugan och plockar ut en tvätt. Samtidigt som hon borstar tänderna tömmer hon kattlådan. Igen.


Detta har hänt på de 30 år som gått sedan pjäsen visades första gången:
Här är litet statistik.

Allmänt sett känns det väl inte sådär jätterevolutionerande:
1975 - Inför FN ett internationellt kvinnoår
1980 - JämO införs
1982 - Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KdS-K) bildas.
1982 - Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats
1982 - Statliga bidrag till kvinnoorganisationer
1989 - Nordisk handlingsplan för jämställdhet
1994 - Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor
1997 - Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande "Ty makten är din…" där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås förtydligade

Men tittar man på vad som hänt inom juridik, ekonomi och socialpolitik blir det mer intressant:
1976 - Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn
1979 - Småbarnsföräldrar får rätt till 6 timmars arbetsdag
1979 - Lagen om jämställdhet i arbetslivet antas i riksdagen
1980 - Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas
1980 - Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs
1982 - ATP-poäng för vård av barn under 3 år, i hemmet, införs. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas
1983 - Alla yrken öppna för kvinnor - även inom försvaret
1984 - Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn
1989 - Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetareförbundet)
1991 - Jämställdhetslagen kommer till: syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor, där arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet (ersätter lagen från 1979)
1995 - Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser

1975 - Ny abortlag införs. Kvinnan bestämmer själv om abort t.o.m. 18:e havandeskapsveckan 1982 - Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal
1982 - Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps
1982 - Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn
1995 - Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen, vilket innebär att 30 dagar av föräldraledigheten måste tas ut av pappan (motsvarande månad finns också för mamman) 1998 - Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster 1998 - Lagen om kvinnofrid träder i kraft
2001 - Lag om likabehandling av studenter i högskolan tillkommer för att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder

En hel del kvinnor har också tagit plats på viktiga befattningar:
1976 - Anna Christensen, första kvinnliga professor i juridik
1978 - Birgitta Ulvhammar, Sveriges första kvinnliga generaldirektör, för Skolöverstyrelsen 1984 - Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som inrättas i Göteborg
1985 - Karin Söder (Centerpartiet) blir Sveriges första kvinnliga partiledare
1989 - Lillemor Arvidson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande(Kommunalarbetarförbundet)
1997 - Christina Odenberg, första kvinnliga biskopen
2000 - Wanja Lundby-Wedin , första kvinnliga ordförande i LO
2007 - Väljer socialdemokraterna sin första kvinnliga partiledare!?

Kvinnor 20–64 år i arbete: 1970: 60 % 2003: 79 %
Andel kvinnor i riksdagen: 1973: 15 % 2004: 47 %
Andel kvinnliga statsråd: 1973: 11 % 2004: 50 %
Barnlösa vid 25 års ålder: 1970: 42 % 2003: 78 %
Kvinnliga rökare: 1980: 29 % 2002: 19 %
Barn i förskola: 1974: 100 000 2002: 450 000
Polisanmälda våldtäkter: 1975: 2 737 2005: 11 204
Dagar föräldrapenning som togs ut av män: 1974: 0 %* 2003: 17 %

*Föräldraförsäkring fanns inte 1974

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: jösses flickor, jämställdhet, feminism, politik, backlash