"De VILL bo kvar hemma"

Ser att jag plötsligt hamnat på plats 19 på Bloggtoppen. De mest sökta orden är stayups och pepparkakor.

Nu ska jag skriva om ett totalt osexigt ämne, som de flesta dessutom får ångest av. Det handlar om att bli gammal. Får se om ni orkar läsa.

Idag släpps Socialstyrelsens årliga lägesrapport om tillståndet i äldreomsorgen. Precis som förra året visar den att äldre över 80 år får allt mindre hjälp av kommunerna. Det som går som en röd tråd genom alla årsrapporterna är att det blivit allt svårare att få plats på ett särskilt äldreboende. Samtidigt ökar antalet som får hemtjänst.

Hjälpen till gamla människor över 80 år har minskat varenda år, sex år i rad, i alla län utom ett. Som alla läsare undrar jag förstås vilket det där enda länet är. Det framgår inte, men det är iallafall inte mitt eget län. Tyvärr. I Stockholms län har hjälpen till de gamla minskat mest.
Värst i länet är Täby kommun, där bara 27 procent av 80-plussarna får någon hjälp, mot hälften av jämnåriga i Överkalix. Förmodligen kan man gissa att Täbys pensionärer levt ett behagligare och mer hälsosamt liv än Överkalixborna och därför är friskare och mindre hjälpbehövande. Men det räcker inte helt som förklaring.

I min egen kommun, Solna, resonerar man politiskt ungefär som i Täby. Låg skatt är det överordnade målet. Då är det lockande att använda den dyra äldrevården som budgetregulator. Jag hade inte tänkt så mycket på det, förrän jag märkte att äldrenämndens budget hade en tendens att hamna precis i balans. Sedan fick jag förklaringen: Man balanserar med hjälp av biståndsbedömningen! Jag började räkna. Det visade sig att de äldre i Solna de senaste två åren "behövt" 1,5 timme mindre hemtjänst per vecka. Vad bra! När vi behövde pengar till en skattesänkning inför valet blev de äldre friskare!

Dessutom har jag svårt att köpa förklaringen till att allt färre får plats på äldreboenden: "De VILL bo kvar hemma!" Jag tror det var länge sedan folk tvingades in på hemmet mot sin vilja.
Istället tror jag - efter att ha pratat med många, många PRO-avdelningar och SPF-klubbar, hemtjänstpersonal, kvälls-, natt- och larmpatruller - att det finns en stor mängd människor som inget hellre vill än att komma in på någon form av gemenskapsboende. Som är rädda att falla och bli liggande, som är ensamma och isolerade i sina hem. Men servicehusen är nedlagda och omvårdnadsboende är svindyrt. Därför är det en allmänt vedertagen uppfattning att "de äldre vill bo hemma".

Det är väldigt längesedan jag själv jobbade i hemtjänsten, men jag har flera gånger varit med både dag- och nattpersonal ute på deras pass och sett hur det ser ut. I snudd på varenda hyreshus i vår kommun ligger det helt isolerade gamla, helt eller delvis sängbundna, i lägenheter som mest ser ut som upplag för blöjor och draglakan. I övergivna vardagsrum hänger både påsk-. och julprydnader sedan flera år tillbaka. I hallar hänger ytterkläder som inte använts på åratal. Kanske har några av de här människorna sagt att de vill bo så, det är möjligt. Men de allra flesta jag träffat har inte ens varit i sådant skick att de kunnat säga vare sig bu eller bä.

Det här är dagens fattigvård. Det är en skam för alla invånare. För oss alla som går förbi utanför de här lägenheterna, med våra shoppingkassar, våra vinflaskor till helgen, eller vår träningsväska på väg till gymmet. Vill vi inget veta, eller skiter vi i det? Vi blir allt fler som blir allt äldre, det gäller även dig, även om du nu känner dig ung och odödlig. Har du tänkt på hur du vill bo? Vem som ska ta hand om dig? Vem som ska betala? För det är dyrt med äldrevård. Det är kanske den allra största utmaningen vi politiker har inför framtiden. Och framtidens pensionärer kommer inte att vara så tysta som dagens, var så säker!

Tycker du detta ämne är intressant kan du läsa mer på andra bloggar om: äldreomsorg, hemtjänst, äldreboenden, socialstyrelsen, solna, täby, fattigvård