Aldrig mera StayUps!

Sambon och katten sov så sött i morse, så jag ville inte störa dem. Slet till mig korta kjolen, tröja och ett par nylonstrumpor och smög ut ur sovrummet. Måste ha nått botten av underklädesförrådet, för strumporna visade sig vara ett par stay-ups från tidigt 80-tal. Skit, men det får gå ändå. Klämde fast dem runt låren och drog iväg.

Stillasittande på kontorsstol och vid mötesbord märktes inget särskilt, men när jag skulle ta mig hem genom Solna Centrum började det kännas konstigt. Måste ha ett tjockt och ett smalt ben, för den ena strumpan gled obönhörligt nedåt. Litet svettigt eftersom centrum var fullt av fotbollsfans på väg till Brasilienmatchen på Råsunda.

Säkrast att bunkra upp med ett nytt lager nylonstrumpor, därefter med små försiktiga steg iväg mot parkeringsplatsen, ihärdigt ryckande i ena benet i försöken att undvika glipa mellan strumpa och kjolkant. Ett irriterat RYCK senare håller jag hela gummiresåren i handen, medan strumpan sakta glider ner för benet, nu utan någonting som håller den på plats.

Kastar mig de sista tio metrarna fram till bilen och sjunker ner i förarsätet. Hur ska jag byta om? Inga problem, bilen har ju tonade rutor! Vickar och vrider mig, stönar och pustar, men till sist sitter de nya strumpbyxorna på. Värst vad folk stirrar, det går ju inte att se in? Eh, jaha, FRAMRUTAN är visst inte tonad... - Hej hej grabbar, ha så kul på matchen!